Väl hemma från min resa till Stockholm i helgen, försöker jag smälta de intryck och lärdomar jag fick. Föreningen Teckenspråkiga Finlandssvenskar rf, FTF, hade sitt årsmöte på lördagen och på kvällen firades föreningens 10-års jubileum med en fin festmiddag på Långholmen.
Under ett seminarium i Vasa år 2001 som handlade om finlandssvenska döva, lämnade Pehr Lövs kommentar om identitetens betydelse djupa spår. En av deltagarna vid seminariet började fundera på det här och väl tillbaka i Sverige ville hon och två andra finlandssvenska döva göra något för att bibehålla och stärka den finlandssvenska samhörigheten bland finlandssvenska döva i Sverige. Det här är bakgrunden till att FTF grundades 7.5.2004. Under tio års tid har föreningen arbetat för att bibehålla, stärka och fira finlandssvenska dövas kulturarv genom att bl.a. ordna gemensamma träffar. Programmet under träffarna anknyter ofta till det svenska i Finland på något sätt, ex träffen i Härnösand ifjol handlade om att fira teckenspråkets dag och Oscar Malm.
Efter att årsmötet på lördagen var avklarat, berättade Marita Barber om en teaterpjäs under planering som ska göras av finlandssvenska döva själva. Pjäsen ska handla om finlandssvenska dövas liv från det förflutna till nutid och en arbetsgrupp har bildats för att planera manus till pjäsen. Arbetsgruppen har i sina diskussioner bl.a. frågat sig vad det innebär att vara finlandssvensk döv och hur uppväxtmiljön ser ut för finlandssvenska döva, ex. olika skolmiljöer har påverkat finlandssvenska dövas liv på olika sätt. Det här är något som teaterpjäsen genom en berättelse på något sätt vill få fram. Det vad finlandssvenska döva genom scenkonsten vill förmedla är av stor relevans för min studie om den finlandssvenska teckenspråksgemenskapen. Båda handlar om identiteter och hur olika de kan se ut (?) beroende på uppväxt- och skolmiljö.
Efter Maritas föreläsning fick jag möjlighet att kort berätta om vad som händer i min studie och presentera min blogg. Det är alltid lite nervöst att själv förmedla sitt budskap inför en något större teckenspråkig publik på teckenspråk. Men det gick hyfsat och även om en del döva börjar glömma det finlandssvenska teckenspråket, förstod de flesta.
Liksom andra som föreläst och avtackades för olika uppdrag, fick också jag en fin tulpanbukett:
Jag kom hem först på måndagkväll från Stockholmsresan, så tyvärr kunde jag inte ta med mig blombuketten. Tog istället en bild av den och med den här bilden vill jag tacka FTF för buketten och för möjligheten att berätta om min studie i lördags!
Helgen var ändå inte enbart arbete, utan festmiddagen på lördagkväll innebar möjlighet att umgås mera lättsamt under en god tre rätters middag på Långholmens wärdshus. Jag hade mycket trevliga bordsgrannar och vi diskuterade livligt om allt möjligt och jag fick ex. lära mig att Karlsbron i Prag är konstruerad av bl.a. ägg.
På FTF:s Facebook sida finns det mera bilder från helgen: https://sv-se.facebook.com/pages/F%C3%B6reningen-Teckenspr%C3%A5kiga-Finlandssvenskar/134672916590112
Finlandssvenska döva - post Borgå 